Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter – översikt av AFS2023

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter – Inledning

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter började gälla 1 januari 2025. Under de senaste åren har Arbetsmiljöverket arbetat intensivt med att modernisera och samordna sitt regelverk. Resultatet av detta arbete är AFS2023, en ny struktur med femton grundföreskrifter som ska ersätta en mängd äldre regler. Bakgrunden till reformen är att arbetsmiljöarbetet inom svenskt näringsliv och offentlig sektor länge har präglats av många parallella regler, ändringsföreskrifter och särbestämmelser. Föreskrifterna har varit svåra att tolka och använda för små och stora arbetsgivare. Genom sammanslagningen till en sammanhållen struktur vill Arbetsmiljöverket göra reglerna mer lättillgängliga, skapa en tydligare koppling mellan risker och åtgärder samt anpassa det svenska regelverket till EU:s direktiv.

De nya föreskrifterna trädde i kraft successivt under 2023 och 2024 och blir fullt tillämpliga den 1 januari 2025. Syftet är att både arbetsgivare och arbetstagare ska få en överskådlig och heltäckande bild av vilka krav som gäller för att skapa en säker och hälsofrämjande arbetsmiljö. Föreskrifterna täcker alltifrån systematiskt arbetsmiljöarbete och planering av arbetsmiljön till risker i specifika branscher och produktkrav för maskiner, stegar eller tryckkärl. Samtliga föreskrifter innehåller bindande regler och i de flesta fall även allmänna råd som visar hur reglerna kan uppfyllas i praktiken. I denna omfattande artikel – på cirka femtusen ord – går vi igenom bakgrund, innehåll och syfte med de femton AFS2023-föreskrifterna, med fokus på sökoptimering för begreppen ”AFS2023” och ”Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter”.

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter – Systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter (AFS 2023:1)

Bakgrund

Den första föreskriften i AFS2023 är den mest centrala. Den handlar om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och ersätter Arbetsmiljöverkets tidigare föreskrifter om SAM och organisatorisk och social arbetsmiljö. Bakgrunden är att många olyckor och arbetsrelaterade sjukdomar kan förebyggas om arbetsgivaren arbetar systematiskt med arbetsmiljön. Utan en tydlig struktur riskerar arbetsmiljöfrågorna att hamna i skymundan eller bara tas upp när en incident inträffat. Genom att göra SAM till en grundföreskrift vill verket se till att alla andra regler i AFS2023 vilar på en solid bas.

Syfte

Syftet med AFS 2023:1 är att säkerställa att arbetsgivare arbetar systematiskt genom att organisera, genomföra och följa upp arbetsmiljöarbetet för att förebygga ohälsa och olycksfall samt uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Föreskriften förtydligar att arbetet ska integreras i den dagliga verksamheten och att arbetsmiljöfrågor ska prioriteras i all verksamhetsplanering. Den ställer krav på att arbetstagare och skyddsombud ska ges möjlighet att medverka aktivt, och att arbetsgivare ska ha policyer, rutiner och fördelning av ansvar som stödjer detta.

Innehåll

Reglerna i AFS 2023:1 omfattar bland annat krav på arbetsgivaren att undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera arbetsmiljön. Den tydliggör att riskbedömningar ska omfatta både fysisk och psykosocial arbetsmiljö och även inkludera distansarbete och hemarbete. Föreskriften kräver att arbetsgivaren dokumenterar sitt arbetsmiljöarbete, definierar ansvariga personer och säkerställer att dessa har tillräckliga kunskaper. Den förordar också att arbetsgivaren utarbetar handlingsplaner och följer upp åtgärder som vidtas. De allmänna råden ger exempel på rutiner för riskbedömning, hur medarbetare kan involveras samt hur mindre organisationer kan arbeta proportionerligt med SAM. Genom att lägga en stabil grund för systematiskt arbetsmiljöarbete fungerar AFS 2023:1 som ryggrad för hela AFS2023-strukturen.

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter – Planering och organisering av arbetsmiljöarbete (AFS 2023:2)

Bakgrund

Planering och organisering av arbetsmiljöarbete har tidigare legat som spridda krav i flera föreskrifter. Arbetsmiljöverket har i den nya strukturen valt att samla dessa krav i en egen föreskrift. Tanken är att underlätta för arbetsgivare att förstå hur SAM ska integreras i verksamhetens övergripande planering. Föreskriften betonar kopplingen mellan arbetsmiljö och verksamhetsplanering och riktar sig till både privata och offentliga verksamheter.

Syfte

AFS 2023:2 har som syfte att säkerställa att arbetsgivare planerar, organiserar och genomför sitt arbetsmiljöarbete så att illabefinnande och olycksfall förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Den är ett stöd till systematiken i AFS 2023:1 och hjälper arbetsgivaren att omsätta analys och riskbedömningar i praktisk handling.

Innehåll

Föreskriften betonar att arbetsgivaren ska ha en genomarbetad arbetsmiljöplan som knyter samman arbetsmiljömål med verksamhetens mål. Den ska definiera ansvariga funktioner och beskriva hur resurser säkerställs. Föreskriften innehåller definitioner av centrala begrepp som arbetsbelastning, kränkande särbehandling och organisatorisk och social arbetsmiljö, vilket skapar en gemensam begreppsgrund. Den beskriver även hur arbetsgivaren ska beakta arbetsmiljön vid förändringar i organisationen, vid införande av ny teknik och när nya arbetssätt utvecklas. Planering av arbetstider, bemanning och kompetensförsörjning lyfts fram som viktiga delar. Genom att betona planeringsperspektivet bidrar AFS 2023:2 till att arbetsmiljöfrågor kommer in tidigt och inte bara hanteras reaktivt.

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter – Projektering och byggarbetsmiljösamordning (AFS 2023:3)

Bakgrund

Arbete inom bygg- och anläggningssektorn är en av de mest olycksdrabbade branscherna. Tidigare har reglerna kring byggarbetsmiljösamordning och projektering varit utspridda. AFS 2023:3 samlar dessa i en grundföreskrift som utgår från EU:s byggarbetsplatsdirektiv. Tanken är att ge en tydlig struktur för hur risker hanteras redan i projekteringsskedet och att definiera rollerna för byggherre, projektör och arbetsmiljösamordnare.

Syfte

Syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall under planering, projektering och samordning av byggnads- och anläggningsarbete samt att säkerställa en god arbetsmiljö när arbetsplatser utformas. Föreskriften ska ge vägledning till byggherrar, projektörer och entreprenörer om hur de uppfyller sina arbetsmiljöansvar.

Innehåll

Föreskriften beskriver vilka arbeten som omfattas och vilka aktörer som har ansvar. Den täcker hela kedjan från planering av ett byggprojekt till utförande på arbetsplatsen. Byggherren ska utse en byggarbetsmiljösamordnare med särskilda uppgifter och se till att alla inblandade har tillräckliga kunskaper och resurser. Projekteringen ska ta hänsyn till risker genom att välja tekniska lösningar och arbetsmetoder som minimerar fallrisker, tunga lyft och exponering för farliga ämnen. Samordnaren ska se till att risker identifieras och att åtgärder samordnas mellan olika entreprenörer. Föreskriften betonar också att arbetsmiljöhänsyn ska ingå i byggarbetsplatsens planering, bland annat genom säkra gångvägar, utrymningsplaner, ställningar och fallskydd. De allmänna råden ger exempel på hur riskbedömningar kan integreras i projekteringen.

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter – Produkter – maskiner (AFS 2023:4)

Bakgrund

Maskinsäkerhet är ett grundläggande område inom arbetsmiljörätten. EU:s maskindirektiv (2006/42/EG) ställer krav på att maskiner och vissa komponenter som släpps ut på marknaden ska vara säkra. AFS 2023:4, som ersätter de tidigare produktföreskrifterna för maskiner, samlar dessa krav. Syftet är att den som konstruerar, tillverkar, importerar eller överlåter maskiner tydligt ska veta vilka krav som gäller. Föreskriften är också avsedd att styra valet av maskiner så att endast säkra produkter används i arbetslivet.

Syfte och innehåll

Föreskriften omfattar en rad produkter: maskiner, utbytbar utrustning, säkerhetskomponenter, lyftredskap, kedjor, linor, strop, avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar och delvis fullbordade maskiner. Den anger att dessa produkter måste uppfylla grundläggande hälso- och säkerhetskrav innan de får släppas ut på marknaden. Tillverkaren ska göra en riskbedömning, ta fram teknisk dokumentation och förse maskinen med CE-märkning och försäkran om överensstämmelse. Importören och den som levererar maskinen har ett ansvar att säkerställa att produkten uppfyller kraven. Arbetsgivare som använder maskinen ska se till att den är lämplig för arbetet och att den används på ett säkert sätt. De allmänna råden ger vägledning om hur riskbedömning och CE-märkning ska göras, hur manualer utformas och vilka provningar som kan behövas.

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter – Produkter – tryckbärande anordningar (AFS 2023:5)

Bakgrund

Tryckbärande anordningar, såsom tankar, värmeväxlare och rörledningar, kan orsaka allvarliga olyckor vid fel. EU:s tryckutrustningsdirektiv (2014/68/EU) ställer krav på utformning och kontroll av dessa anordningar. AFS 2023:5 ersätter de tidigare svenska föreskrifterna och harmoniserar reglerna med EU. Syftet är att förenkla och samtidigt höja säkerhetsnivån.

Syfte och innehåll

Föreskriften gäller för tryckbärande anordningar och aggregat med ett högsta tillåtna tryck över 0,5 bar. Den omfattar krav på konstruktion, tillverkning, provning och överensstämmelsebedömning samt förtecknar de produkter som omfattas – till exempel tryckkärl, pannor, rörledningar och säkerhetsutrustning. Anordningar som är undantagna återfinns i en lista, bland annat rörledningar för transport av gas eller vätska, anordningar på fartyg, luftkonditioneringssystem i fordon och kärnteknisk utrustning. De som tillverkar, importerar eller tar i bruk tryckutrustning ansvarar för att kraven uppfylls. Riskbedömning, materialval, konstruktion och testning ska dokumenteras. Anordningen ska CE-märkas och åtföljas av en försäkran om överensstämmelse. Föreskriften anger även när ackrediterat organ ska anlitas och hur anordningar som inte omfattas av EU-direktivet ändå ska säkerhetsbedömas.

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter – Produkter – enkla tryckkärl (AFS 2023:6)

Bakgrund

Enkla tryckkärl är serietillverkade behållare som används i många industrier för att lagra luft eller kväve. De tidigare reglerna utgick från EU-direktiv 2014/29/EU och har nu moderniserats i AFS 2023:6. Syftet med föreskriften är att ställa krav på tillverkning och säkerhetskontroll av denna produktgrupp som annars kan medföra risk för explosion.

Syfte och innehåll

Föreskriften beskriver att enkla tryckkärl är svetsade behållare som är avsedda för internt övertryck högre än 0,5 bar, ska användas för att lagra luft eller kväve och tillverkas i serier. Behållarna ska vara tillverkade av icke-legerat stål eller aluminium, ha cylinderform eller tvärsnittsform i något annat regelbundet geometri och ska förses med CE-märkning. Producenten ska göra en riskanalys, ta fram teknisk dokumentation och genomföra eller låta utföra provtryckning. Tillverkaren ska också lämna skriftlig försäkran om överensstämmelse. Föreskriften ger detaljer om materialegenskaper, svetsmetoder, kontrollrutiner och validering. Den anger även vilka tryckkärl som är undantagna och vilka anmälan eller certifiering som krävs beroende på riskkategori.

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter – Produkter – utrustning för potentiellt explosiva atmosfärer (AFS 2023:7)

Bakgrund

Arbete i miljöer där explosiv gas eller damm kan förekomma kräver särskild utrustning. EU:s ATEX-direktiv (2014/34/EU) innehåller krav på den utrustning som ska användas. AFS 2023:7 införlivar dessa krav i svenska regler. Syftet är att se till att utrustning för potentiellt explosiva atmosfärer är konstruerad och certifierad så att den inte utgör en tändkälla.

Syfte och innehåll

Föreskriften omfattar utrustning och skyddssystem avsedda att användas i potentiellt explosiva atmosfärer samt säkerhets-, regler- och kontrollanordningar som krävs för säker funktion. Den anger att även komponenter som ska installeras i sådan utrustning omfattas av reglerna. Tillverkare ska klassificera utrustningen i kategorier efter hur farlig miljön är och ska anlita ett anmält organ för provning och certifiering. Produkterna ska CE-märkas och förses med särskild Ex-märkning. Användare (arbetsgivare) ska välja utrustning som motsvarar zonklassificeringen i deras arbetsplats. De allmänna råden förklarar hur zoner definieras, hur riskbedömning görs och hur olika tändkällor elimineras.

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter – Produkter – förbud mot ledade skärverktyg (AFS 2023:8)

Bakgrund

Den åttonde föreskriften i AFS2023 är mycket smal men viktig. Den implementerar EU-kommissionens beslut att förbjuda ledade skärverktyg (så kallade multi-link metallknivar) avsedda för bärbara röjsågar. Sådana verktyg har orsakat flera allvarliga olyckor när delar lossnat och slungats iväg. För att förebygga personskador införs ett totalt förbud mot försäljning och användning.

Syfte och innehåll

Syftet med föreskriften är att genomföra kommissionens beslut att förbjuda marknadsföring av ledade skärverktyg som består av flera ledade metallsegment avsedda för bärbara röjsågar. Föreskriften gäller den som släpper ut sådana produkter på marknaden och anger att en sanktionsavgift på 50 000 kronor per typ eller modell kan tas ut vid överträdelse. Den träder i kraft den 1 januari 2025 och upphäver tidigare föreskrifter (AFS 2012:5). Förbudet kompletteras med allmänna råd om hur man kan ersätta de farliga verktygen med säkra alternativa röjklingor. Även om denna föreskrift är kort har den stor betydelse för att förhindra livsfarliga olyckor.

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter – Produkter – stegar, ställningar och viss annan utrustning för arbete på höjd samt vissa trycksatta anordningar (AFS 2023:9)

Bakgrund

Fall från höjd är en av de vanligaste orsakerna till allvarliga arbetsolyckor. Det finns också risker med trycksatta anordningar som inte omfattas av de specifika EU-direktiven. AFS 2023:9 samlar krav på produktutformning och testning av stegar, ställningar, viss annan utrustning för arbete på höjd samt trycksatta anordningar som inte täcks av AFS 2023:5. Reglerna fanns tidigare i olika föreskrifter men har här harmoniserats.

Syfte och innehåll

Syftet är att utrustning och tekniska anordningar såsom stegar, ställningar och annan utrustning för arbete på höjd ska uppfylla produktkraven så att risken för ohälsa och olycksfall minimeras när de marknadsförs, tas i bruk eller tas i bruk av tillverkaren själv. Produktkraven gäller för stegar, ställningar, vissa andra utrustningar för arbete på höjd och trycksatta anordningar som inte omfattas av EU:s produktdirektiv. Leverantörer ska se till att produkterna testas och certifieras enligt fastställda standarder och att de har rätt märkning. Arbetsgivare ska se till att endast godkända produkter används på arbetsplatsen. Föreskriften innehåller även krav på användning av krockskydd, fallskydd, kontroll av ställningar och förvaring av gasflaskor. De allmänna råden visar hur man väljer rätt typ av stege, hur man bygger och kontrollerar ställningar samt hur man använder mobil arbetsplattform på ett säkert sätt.

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter – Risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10)

Bakgrund

AFS 2023:10 är en omfattande föreskrift som ersätter flera tidigare regler om särskilda risker. Den syftar till att samla bestämmelser om olika typer av arbetsmiljörisker för att göra regelverket mer enhetligt. Föreskriften bygger på att arbetsgivaren redan arbetar systematiskt med SAM (AFS 2023:1) och använder riskbedömningarna från AFS 2023:2 för att identifiera vilken del av AFS 2023:10 som är relevant.

Syfte

Syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall som orsakas av buller, vibrationer, fall, ras, skadlig eller onödigt belastande fysisk belastning, kemiska riskkällor, smitta, artificiell optisk strålning och elektromagnetiska fält. Föreskriften anger att grundläggande krav på systematiskt arbetsmiljöarbete finns i AFS 2023:1 och att AFS 2023:10 innehåller preciserade krav för undersökning av arbetsmiljön, riskbedömning och åtgärder.

Innehåll

AFS 2023:10 är indelad i kapitel, där varje kapitel behandlar en viss riskkategori:

  1. Buller: Sätter gränsvärden och beskriver hur mätningar och åtgärder ska göras när bullernivåer överskrider insats- eller gränsvärden.
  2. Vibrationer: Anger gränsvärden för hand–arm- och helkroppsvibrationer och kräver att arbetsgivaren gör mätningar och erbjuder medicinska kontroller.
  3. Fall och ras: Tar upp risker för fall till lägre nivå och ras av material och anger hur man säkrar arbeten på höjd, takarbete, håltagning, och skydd mot ras i schakter.
  4. Fysisk belastning: Reglerar tunga lyft, repetitivt arbete och belastningsergonomi och beskriver hur arbetsgivaren ska minimera riskerna genom hjälpmedel och arbetsrotation.
  5. Kemiska riskkällor: Hänvisar till bilagor med klassificering av ämnen och beskriver hantering av cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen samt krav på ventilationsåtgärder, personlig skyddsutrustning och exponeringstidsbegränsningar.
  6. Smitta: Reglerar hantering av mikroorganismer, blodsmitta och särskilda risker i laboratorier och vårdmiljöer.
  7. Optisk strålning och elektromagnetiska fält: Ger gränsvärden och åtgärder för att skydda anställda mot laser, svetsbågar, soljus samt radiovågor och magnetfält.

Genom att integrera så många riskområden i samma föreskrift ökar förutsägbarheten och minskar risken att arbetsgivare missar någon risk. De allmänna råden ger praktiska exempel på hur risker bedöms och vilka åtgärder som är lämpliga.

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter – Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning (AFS 2023:11)

Bakgrund

Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning (PPE) utgör sista försvarslinjen mot många risker. Tidigare har regler om användning funnits i flera föreskrifter, men AFS 2023:11 samlar dessa för att tydliggöra arbetsgivarnas ansvar. Föreskriften kompletterar produktreglerna i AFS 2023:4–9 som styr vad som får köpas; här ligger fokus på hur utrustningen ska användas.

Syfte och innehåll

Föreskriften gäller användning av arbetsutrustning och syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall som orsakas av sådan utrustning samt risker vid val och användning av personlig skyddsutrustning. Arbetsgivaren ska se till att utrustningen är lämplig för arbetet, att den underhålls, kontrolleras och används på ett säkert sätt. Vid inköp av ny utrustning ska riskbedömning göras. Användare ska få instruktioner och utbildning, och vid behov ska rutinmässiga kontroller dokumenteras. När personlig skyddsutrustning krävs ska den väljas utifrån riskanalys, prova ut för användaren och underhållas. De allmänna råden ger exempel på att fallskydd ska användas när risk för fall finns, att hörselskydd ska användas där buller överstiger insatsvärden och att respiratoriska skydd ska väljas baserat på typ av luftförorening.

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter – Utformning av arbetsplatser (AFS 2023:12)

Bakgrund

En väl utformad arbetsplats är avgörande för säkerhet, produktivitet och trivsel. Föreskrifter om lokalers utformning, ventilation och ergonomi har tidigare funnits i flera AFS. AFS 2023:12 samlar dessa regler och betonar att arbetsplatser ska utformas så att risker elimineras redan från början.

Syfte och innehåll

Syftet med föreskriften är att arbetsplatser ska utformas så att ohälsa och olycksfall förebyggs och att förutsättningar skapas för en god arbetsmiljö. Den innehåller krav på planlösning, arbetsutrymme, belysning, ventilation, temperatur, bullerdämpning och ergonomiska hjälpmedel. Dessutom regleras utformning av sanitetsutrymmen, matsalar, vilrum och räddningsvägar. Föreskriften anger att arbetsgivare ska beakta särskilda behov hos gravida, äldre och personer med funktionsnedsättning. De allmänna råden ger rekommendationer om luftflöden, temperaturintervall och ljusstyrka. Genom att integrera utformningskraven i AFS2023-strukturen blir det tydligt för arbetsgivare vad som ska finnas på en arbetsplats och hur den löpande anpassas när verksamheten förändras.

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter – Risker vid vissa typer av arbeten (AFS 2023:13)

Bakgrund

Vissa branscher och arbetsuppgifter har specifika risker som inte kan täckas av generella föreskrifter. AFS 2023:13 samlar därför bestämmelser för sjutton olika typer av arbeten i en enda föreskrift. Detta är en stor omstrukturering eftersom dessa bestämmelser tidigare funnits i separata AFS. Föreskriften riktar sig till verksamheter inom bland annat jordbruk, bygg, gruv- och hamnverksamhet, dykning och räddningstjänst. Den bygger på en rad EU-direktiv och nationella erfarenheter.

Syfte

Syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall vid risker i vissa typer av arbeten. De arbeten som avses är arbete med djur, arbete med risk för exponering för asbest, berg- och gruvarbete, byggnads- och anläggningsarbete, dykeriarbete, frisörarbete, hamnarbete, innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer, arbete i kylda livsmedelslokaler, mast- och stolparbete, provning med över- eller undertryck, reparation och service av fordon och fordonsmotorer, rök- och kemdykning, smältning och gjutning av metall, sprängarbete samt arbete med vinterväghållning och snöskottning på tak.

Innehåll

Föreskriften består av ett allmänt kapitel som knyter an till systematiskt arbetsmiljöarbete och definierar begrepp, följt av sjutton kapitel som var och en behandlar en typ av arbete. Varje kapitel anger när föreskriften gäller, vem den riktar sig till, vilka risker som är typiska och vilka åtgärder som ska vidtas.

  • Arbete med djur: Reglerar utformning av stall och inhägnader så att arbetet med djuren kan utföras säkert, krav på rutiner för hantering och flyktvägar samt särskilda bestämmelser för olika djurslag.
  • Asbestarbete: Ställer krav på tillstånd, anmälan, rivningsmetoder, personlig skyddsutrustning och exponeringskontroller.
  • Berg- och gruvarbete: Omfattar riskbedömning, ventilation, radon, fjärrstyrning av maskiner, räddningsvägar och samordning mellan arbetsgivare.
  • Byggnads- och anläggningsarbete: Förtydligar ansvar och uppgifter för dem som bedriver verksamhet på byggarbetsplatsen samt innehåller särskilda regler för ensamföretagare och familjeföretagare.
  • Dykeriarbete: Kräver dykplan, riskbedömning, certifikat och medicinska kontroller och beskriver hur utrustning och bemanning ska ordnas.
  • Frisörarbete: Behandlar exponering för kemikalier, ergonomi och smittorisker.
  • Hamnarbete: Tar upp stuvningsarbete, terminalhantering och arbetsmetoder för att undvika kläm- och fallolyckor.
  • GMO-labb: Reglerar innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer och anger krav på laboratoriekontroll och tillstånd.
  • Kylda livsmedelslokaler: Behandlar risk för nedkylning, is och halkrisk.
  • Mast- och stolparbete: Reglerar klättring, fallskydd och användning av personlig utrustning.
  • Provning med över- eller undertryck: Tar upp säkerhet vid tryckprovning och krav på barriärer.
  • Reparation av fordon: Omfattar lyftanordningar, fordonsgas och risker med batterier, el och bränslesystem.
  • Rök- och kemdykning: Reglerar räddningstjänstens riskfyllda arbete med detaljerade krav på utrustning, utbildning och ledning.
  • Metallsmältning: Handlar om smältning, gjutning och hantering av varm metall.
  • Sprängarbete: Ställer krav på behörighet, sprängplaner och hantering av explosiva ämnen.
  • Vinterväghållning och snöskottning: Behandlar risker med halka, fallande snö och arbete på tak.

Genom att samla dessa olika arbeten i en enda föreskrift blir det lättare för arbetsgivare att hitta relevanta regler. Samtidigt pekar föreskriften tydligt tillbaka på systematiskt arbetsmiljöarbete: riskerna i varje bransch ska hanteras genom undersökning, bedömning och åtgärder.

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter – Gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön (AFS 2023:14)

Bakgrund

Arbetsmiljöverkets gränsvärdeslista är en av de mest använda delarna av regelverket, eftersom den anger hygieniska gränsvärden för ett stort antal kemiska ämnen. Genom AFS 2023:14 har listan uppdaterats och integrerats i AFS2023-strukturen. Föreskriften bygger på ett antal EU-direktiv och omfattar både indikativa och bindande gränsvärden. Målet är att skydda arbetstagare från allvarliga hälsorisker genom att begränsa hur mycket de kan exponeras för luftburna kemikalier.

Syfte

Syftet med föreskriften är att förebygga ohälsa hos arbetstagare som exponeras för de ämnen som finns listade i föreskriften. Genom att fastställa hygieniska gränsvärden för luftföroreningar och beskriva hur mätningar och åtgärder ska genomföras, ger föreskriften arbetsgivare en tydlig vägledning för att hantera kemiska risker. Den kopplar också till AFS 2023:10 där krav på riskbedömning och mätning av kemiska riskkällor beskrivs.

Innehåll

AFS 2023:14 består av fyra huvuddelar: varför föreskrifterna finns, när de gäller, vem de riktar sig till och definitioner. Den centrala delen är Bilaga 1 som innehåller den omfattande gränsvärdeslistan. Listan anger nivågränsvärden (N), korttidsgränsvärden (K) och takgränsvärden (T) för ett stort antal gaser, ångor, damm och rök. För vissa ämnen anges också biologiska exponeringsindex (BEI).

Föreskriften betonar att arbetsgivaren ska bedöma om halten av luftföroreningar är acceptabel i förhållande till de hygieniska gränsvärden som anges. Om det finns osäkerhet ska yrkeshygieniska mätningar genomföras och resultaten dokumenteras i en rapport enligt en särskild bilaga. Gränsvärden ska ses som gränser som inte bör överskridas, och arbetsgivaren ska sträva efter att halten är så låg som det är rimligt möjligt (ALARA-principen). Föreskriften innehåller även övergångsbestämmelser där vissa gränsvärden sänks i etapper, till exempel för bensen. Genom att uppdatera och förtydliga gränsvärdena stärker AFS 2023:14 skyddet för arbetstagare inom kemiintensiva branscher.

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter – Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2023:15)

Bakgrund

Medicinska kontroller har länge varit ett viktigt verktyg för att upptäcka arbetsrelaterade hälsoproblem i tid. Tidigare fanns dessa krav i flera skilda föreskrifter, bland annat om vibrationer, nattarbete, fibrosframkallande damm och allergiframkallande ämnen. AFS 2023:15 samlar och uppdaterar reglerna för medicinska kontroller och inför ytterligare krav när EU-direktiv kräver det.

Syfte

Syftet med AFS 2023:15 är att minska risken för ohälsa relaterad till arbetet genom medicinska kontroller som visar om arbetstagarens hälsotillstånd medger en viss typ av arbete, ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på ohälsa som beror på exponering samt ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen. Dessutom omfattar föreskriften hälsoundersökningar av flygpersonal inom civilflyget. Föreskriften knyter tillbaka till systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1) där grundläggande krav på undersökning och uppföljning finns, men här preciseras när medicinska kontroller ska anordnas och hur resultaten ska hanteras.

Innehåll

Föreskriften är uppdelad i fyra avdelningar. Den första innehåller allmänna bestämmelser som förklarar varför reglerna finns, kopplingen till systematiskt arbetsmiljöarbete och definitioner av medicinska kontroller och biologiska exponeringskontroller. Den andra avdelningen reglerar när medicinska kontroller ska anordnas. Den preciserar att kontroller krävs vid arbete med vibrationer, handintensivt arbete och nattarbete. Den tredje avdelningen behandlar särskilda risker och anger att medicinska kontroller med tjänstbarhetsintyg ska göras vid arbete med allergiframkallande kemiska ämnen, fibrosframkallande damm (asbest, kvarts), bly, kadmium, kvicksilver, vid stor fysisk ansträngning (exempelvis klättring, rökdykning och dykeriarbete) och vid rök- och kemdykning.

Föreskriften beskriver vad en tjänstbarhetsbedömning ska innehålla och hur arbetsgivaren ska agera när intyget anger begränsningar. Den fjärde avdelningen riktar sig till läkare och anger hur bedömningar, anmälningar och rekommendationer ska göras. Föreskriften betonar att resultatet från den medicinska kontrollen ska användas för att vidta åtgärder på arbetsplatsen och inte bara arkiveras. Genom att samla alla medicinska kontrollkrav på ett ställe underlättar AFS 2023:15 för arbetsgivare och företagshälsovård att se vilka kontroller som är nödvändiga.

Avslutande reflektioner och praktisk tillämpning av Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter i AFS2023 är mer än bara en omstrukturering. De representerar ett skifte mot ett mer systematiskt, integrerat och förebyggande synsätt på arbetsmiljön i Sverige. Genom att samla reglerna i femton grundföreskrifter har verket gjort det enklare att hitta rätt bestämmelser, se sambanden mellan risker och åtgärder och följa det övergripande arbetsmiljösystemet. AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete utgör navet i strukturen och fungerar som referenspunkt för de övriga fjorton föreskrifterna. Planerings- och organiseringsföreskriften (AFS 2023:2) säkerställer att arbetsmiljöfrågor integreras i verksamhetsplaneringen, medan andra föreskrifter hanterar specifika risker eller produktgrupper.

Det är viktigt att förstå att AFS2023 inte enbart riktar sig till större organisationer. Kraven gäller alla arbetsgivare, även små företag, familjeföretagare och enmansföretag i de fall där lagstiftningen omfattar dem. Arbetsgivare ska dokumentera riskbedömningar, upprätta handlingsplaner, se till att de anställda får utbildning och att utrustning och arbetsplatser är säkra. Arbetstagare och skyddsombud uppmanas att medverka i arbetsmiljöarbetet och rapportera brister. Många av föreskrifterna innehåller även allmänna råd som ger praktiska exempel, vägledning och förslag på metoder.

Implementeringen av AFS2023 kräver tid och resurser. Företag och organisationer behöver analysera hur de nya reglerna påverkar deras rutiner och uppdatera interna policydokument. Företagshälsovården och branschorganisationer spelar en nyckelroll i att stödja arbetsgivare med tolkning och utbildning. För att säkerställa att Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter efterlevs planerar myndigheten informationskampanjer och digitala verktyg som ska hjälpa arbetsgivare att se vilka föreskrifter som gäller för deras verksamhet.

Sammanfattning av Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter

Den nya föreskriftssamlingen AFS2023 är en milstolpe i svensk arbetsmiljölagstiftning. Den tydliggör arbetsgivarens ansvar, förtydligar sambanden mellan risker och åtgärder och anpassar svenska regler till internationella direktiv. Nedan sammanfattas de viktigaste punkterna:

  • AFS 2023:1: Systematiskt arbetsmiljöarbete – grunden för allt arbetsmiljöarbete; krav på undersökning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning.
  • AFS 2023:2: Planering och organisering – ska integrera arbetsmiljön i företagets övergripande planering.
  • AFS 2023:3: Projektering och byggarbetsmiljösamordning – förebygger risker redan i byggprocessens planering.
  • AFS 2023:4–7: Produktföreskrifter för maskiner, tryckbärande anordningar, enkla tryckkärl och utrustning i explosiva atmosfärer; ställer krav på konstruktion, CE-märkning och testning.
  • AFS 2023:8: Förbjuder ledade skärverktyg för röjsågar och inför sanktionsavgift.
  • AFS 2023:9: Produktkrav för stegar, ställningar och utrustning för arbete på höjd samt vissa trycksatta anordningar.
  • AFS 2023:10: Samlar regler om buller, vibrationer, fall, kemiska risker, smitta, optisk strålning och elektromagnetiska fält.
  • AFS 2023:11: Reglerar användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning.
  • AFS 2023:12: Krav på utformning av arbetsplatser.
  • AFS 2023:13: Innehåller regler för sjutton olika typer av arbeten med särskilda risker.
  • AFS 2023:14: Hygieniska gränsvärden för luftföroreningar.
  • AFS 2023:15: Regler för medicinska kontroller och tjänstbarhetsintyg.

Tillsammans bildar dessa föreskrifter ett integrerat system som gör det lättare för arbetsgivare att skapa en säker, hälsosam och produktiv arbetsmiljö. Genom att följa AFS2023 tar organisationer ett viktigt steg mot ett hållbart arbetsliv där människans hälsa och säkerhet står i centrum.